en randig tapet talar

Okej okej och hej hej! Jag vet att det första Roberta tänkte på när hon läste föregående inlägg va: EMO! Eh hehe Nej då, det är bra dag och jag är på sjukt bra humör, ja, det är på topp! På tok för högt upp på toppen för att kunna läggas under täcket för nattens sömn! Jag borde sova, men är lite fundersam över saker och ting. Och i och för sig är jag irriterad, för att jag tackar nej till en av mina bästa vänners födelsedagsfirande på grund av arbetet! Det är lågt, typ hur lågt som helst, till och med lägre än mig liksom! :(

Men hej o hå, upp med smilbanden för fisken! I morgon startar min vän om på nytt, i en välkänd stad! Jag har köpt The Hivesbiljett och nu är det bara tio dagar kvar tills jag är ledig! Jag hoppas att jag inte tråkat ut de få läsare jag har med de tråkiga och ologsika inlägg som publicerats den senaste tiden (ni skulle se de opublicerade, omg) men själva bloggrejen har blivit luddig i kanterna och väldigt ointressant och mest ett substitut för min dagbok som är full av dåtid och sänder mig så dåliga vibbar att jag inte vågar öppna den och så vill jag heller inte köpa en ny... Det är lång historia det där... Nu ska jag i vilket fall som helst se slutet av Breakfast at Tiffanys en gång för alla och det ska jag göra tillsammans med en kopp te. <--- punkt för dagens meningar om livet
(Jag vet att jag skriver helt sjukt långa meningar, men det är meningen, för jag vill ha det så, långa och förvirrande meningar som innehåller allt)

PEACE <3