workingclass hero
Eller typ. Idag var jag en slacker på jobbet, en lökig slacker, som hellre drack kaffe och åt jordgubbar istället för att bära kartonger. Sämst tycker nog vissa (ibland även jag). Men jagvar tvungen att spara min energi till eftermiddagen! Då mötte jag nämligen upp mina gamla klasskamrater (med betoning på gamla). Inte för att de är typ hundra år eller så utan för att vi inte är klasskamrater längre, sedan en vecka tillbaka exakt idag. Det var schysst att hänga med de. Schysstare än vanligt faktiskt. Vi pratar inte längre om morgondagens historiaprov eller den där svenska uppsatasen vi skrev förra veckan utan vi var vanliga döda, lite ovanligt fria bara! Den var fin! Ingen ångest precis! Jippiiiiii!
Vi råkade även spana in Kungen him self (eller nja, hans look-a-like) och en annan stiligt klädd man i sina bästa år. De var runda och glada, men jag tycker att han med de röda byxorna såg lite förvirrad ut? Hm, det kan inte vara lätt attt vara så rik och se ner på alla andra i sin omgivning. Nej, det är svårt i dessa dar.
T'yfft är det ja. På Baba dansar jag inte mina knän ur led idag och jag roar mig inte någon annan stans heller. Jag ska tvätta och packa i kväll. Jag kommer nog bli en bra hemmafru så småningom med all den erfarenhet jag skaffar mig i mina yngre dagar (som för övrigt tar slut i morron då jag blir gammal och grå (jag önskar mig en antirynkkräm ffs!))
