en randig tapet talar

Det känns som om det är dagen innan julafton, eller ja, den känslan man hade i magen när man var liten och inte kunde sova. Fast det är ändå en dag kvar innan det bär av. Gah! Jag orkar inte vänta mer! Ge mig fart och en fria vägar! Borlänge, jag kommer! Och inte bara jag utan typ alla jag känner! Packlistan är skriven, maten inhandlad, vinet är nu på plats och campsignen är kirrad... Vad väntar vi på? Förutom packning av packning och att tdien ska gå... Gah! Kom igen, innan jag lyckas ångra mig... :S

I morgon ska mina vänner se Arctic Monkeys och jag ska drömma om det ljuva livet. Det brukar vara så... Eh hehe! Whatever, det finns så mycket att filura på att det kan jag göra så mycket, det är helt okej.

Här är händelse och resultat från dagens mission (dock saknas bakgrunden):
         
Som se förotsungar vi är så gillar vi suburban kids och det blir veckans namn på "kollektivet", välkommen!

När det gäller bakgrunden till dagens mission kan jag intyga att både öc och öb inte älskar oss lika mycket som vi älskar de! Vi älskar att fynda! Billigt är det bästa jag vet! Allt ifrån weekendbagar, vaxdukar eller klänningar! Yeah! Däremot gillade jag Clas Ohlsson mer förut, men efter att ha spenderat ganska många spänn på en allt för kass spritpenna så har kärleken till Classe minskat märkvärt, synd. Men det spelar ingen roll med tanke på hur glá man kan va ändå!

Nu ska jag nog ägna mig ett par timmar åt packning och en bok jag läser. (För övrigt var den andra boken jag läste, Sen tar vi Berlin, ruskigt bra och jag önskar att jag inte kände igen mig så mycket i huvudrollens situation, men den var gräjtest ever!) Peace out!