en randig tapet talar

Jag vill berätta mycket. Ganska mycket. Men på grund av dagens omständigheter så blir det bara lite osammanhängande skit. Hela världen är emot mig idag. Jag försov mig två gånger. Min keso blev sås i micron vid lunchdags och jag ska abslout inte bli fönsterputsare när jag blir vuxen! Mamma berättade om min barndomsvän idag. Hon fick en resa till Bulagrien när hon fyllde 18 och härom dagen bar det av. Hon åkte med sina två kompisar, var av den ena åt smärtstillande mot en cysta i livmorden och den andras pappa dog två timmar innan de skulle åka hemifrån. Inte så kul. När mamma var fördig med storyn storgrät jag och var tvungen att muntra upp oss båda så jag kontrade genom att berätta om en kille som kom till jobbet idag. Jag sa att han var snygg, jag ljög inte då. Mamma skrattade och frågade om jag frågade honom om han visste att jag var den rätta för honom. Sen grillade vi kött som vi åt tillsammans med en massa sallad. Att bli utfodrad och att socialisera med morsan är bra för själen! Dock är jag ensam i lägenheten i kväll igen. Jag känner att jag inte kunde sova på landet, där är på tok för mycket folk jag känner närhet till att jag blir stirrig och bara pratar om en massa onödiga saker. Harry Potter till exempel. Och fotmassage. Nej för bövelen, om man skulle ta och ridea biken tillbaka mot Riddartorp!! ...eller köpa chips innan macken stänger?