hej ...eller?

Ja, jag ropade nog hej innan jag hunnit över ån. Tråkigt nog. Jag har räknat lite, mina få riksdaler och mina betyngande utgifter... Om jag hade landat på plus/minus noll hade det varit okej. Men så är icke fallet, det blir liksom minus! Jag har inte råd med den där förbannade ettan! Åh! Jag hatar sånna här tillfälllen! Allt var ju på topp! Det finns bara en räddning nu! En vän som vill dela hyran med mig. Är du frivillig kan du ju höra av dig... Men jag tror att jag ska ringa ägaren redan i morgon, faktiskt. Så att hon har en chans att fixa en ny hyresgäst. Usch! Jag var ju verkligen taggad för det här.

Annars så är jag ju också rätt kass på att packa. Vilken idiot börjar packa fem timmar innan avfärd? Idiot! Det resulterade i en massa kläder i en resväska, lite för överdimensionerad för min lilla tripp, världens minsta handväska (men den är silvrig, silver = trenidgt, haha) och min älskade Kånken. Kå¨nken är verkligen räddaren i nöden! Skål för det!När man behöver en liten väska är den liten, och när man vill ha en stor väska är den stor. Helt lagom liksom!

Ja, så det ser dystert ut i natt... Det enda som roar mig är kladdkakan och Kånken. På teven är det ett sånt där nedrans ring in och vinn-program. Jag spyr.

Hej då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0